IFK Borgholm Veteraner löparklubb, - Varför motionera ?? IFK Borgholms Veteraner löparklubb logotype



IFK Borgholm veteraner löparklubb, informerar...


Därför måste man springa

- Motion/löpning/ är bra för både kropp och själ.
- Nu kan man också lägga till hjärnan.
Ett forskarlag i Göteborg konstaterar att en joggingrunda stimulerar
inlärningsförmågan och hjälper oss att minnas bättre.

- Hjärnforskningen fick ett genombrott på Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg för fem och ett halvt år sedan.
Ett läkarlag under ledning av neurologen Peter Eriksson kunde visa att hjärnan bildar nya celler hela livet.

- Nu har forskarna, funnit att tillväxten av hjärnceller
i hjärnan fördubblas om man får sprutor med ett särskilt, kropps-eget ämne,
tillväxtfaktor IGF-1.

- Motion & Löpning stimulerar produktion av IGF-1.
Göteborgsläkarnas upptäckter kan får stor betydelse för
behandling av olika hjärnskador.

Långt kvar till tester

- Vi behöver minst fem år av grundforskning innan
man kan göra tester på hjärnskadade människor. Jag vill inte ge några falska
förhoppningar, men vi är säkra till 95%. säger forskarna.

- Forskarna hoppas att de nya rönen kan användas vid
behandling av skador på hjärnan som uppstår efter blodpropp,
slaganfall och drunkningstillbud.

Upptäckten av att hjärnan producerar nya celler så länge vi lever
är orsaken till att läkarna fann tillväxtfaktorn IGF-1.

- Forskarna började studera vilka faktorer som påverkar produktionen
av nya hjärnceller, man fann då att motion/löpning har allra bästa effekt.
Möss som fick springa mycket, fick många nya hjärnceller, upp till c:a 80 %.
Det var så vi kom in på tillväxtfaktorn IGF-1, säger forskarna.

Ingen löpning & motion - Sämre inlärningsförmåga.

- Den som inte springer, och äter för mycket fett och socker riskerar inte bara sämre hälsa och försvunnen midja, utan också sämre minne och sämre inlärningsförmåga.

Ingen löpning & motion - Sämre minne.

- Lite löpning & motion försämra minne och inlärning och mer kolesterol och härdat fett försämra ännu mer, åtminstone förutsatt att det som gäller för
möss och råttor också gäller för människor.

Kosten spelar stor roll

- Flera studier som presenteras vid det amerikanska hjärnforskningssällskapets årliga möte som pågår i San Diego pekar på kostens roll för hjärnans välbefinnande.
- Forskarna vid Medical University of South Carolina i Charleston, USA, visar i sin studie på medelålders råttor att mycket kolesterol och härdat fett försämrar förmågan att komma ihåg och lära sig saker.

Kakor, bröd och glass

- Härdat fett, som ofta förekommer i bland annat industritillverkade kakor, bröd och glass, är mjukt fett som gjorts hårdare på kemisk väg.
- Som bieffekt blir fettet rejält onyttigt.
- Råttorna delades in i två grupper. Den ena gruppen åt mat med i genomsnitt två procent kolesterol och tio procent härdad kokosnötolja i åtta veckor.
- Övriga råttor åt också mat med i genomsnitt tio procent fett, men icke härdat sådant i form av sojabönsolja.
- Alla råttor gick upp ungefär lika mycket i vikt, men djuren som åt härdat fett hade högre halter av fett (triglycerider) och kolesterol i blodet.

Simma i labyrint

- Under försökets sista två veckor skulle råttorna lära sig att simma i en labyrint.
- Råttorna som hade ätit härdat fett klarade uppgiften betydligt sämre än de andra råttorna, i synnerhet när forskarna ställde höga krav på råttornas arbetsminne och med jämna mellanrum ändrade i labyrinten.

Fyra kostgrupper

- Ett annat försök, under ledning av amerikanska forskare vid USA:s nationella institut för äldreforskning, gjordes på möss som delades in i fyra kostgrupper: normal kost, kost med mycket mättat fett, kost med mycket socker eller kost med mycket fett och socker.
- Efter fyra månader skulle mössen lära sig att hitta i en labyrint, vilket mössen som ätit mycket fet eller fet och söt mat klarade betydligt sämre än de andra.

Ingen löpning & motion, och mer skräpmat

- Det här visar att skräpmat och mindre motion, mat med mycket mättat fett, har negativ effekt på inlärning och minne, säger forskarna.

Ingen löpning,   innebär övervikt och hjärt- kärlsjukdomar.

Kraftig bukfetma ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar – och nedsatt hjärnfunktion
- Kraftig övervikt kan även skada hjärnan,
Det tror amerikanska forskare efter en omfattande undersökning om kopplingen mellan fetma och hjärnfunktioner.
Riskerna för människor med kraftig bukfetma är välkända.
Bland annat finns en avsevärt förhöjd fara för hjärt- och kärlsjukdomar.

Hjärnfunktioner kan sättas ned, utan motion.

Men efter undersökningen som genomförts vid San Francisco Veterans Affairs Medical Center har forskarna funnit att även hjärnfunktioner kan sättas ned.
– Nu vet vi att vi att metabolt syndrom inte bara är dåligt för hjärtat. Det är också skadligt för hjärnan säger forskarna till tidningen San Francisco Chronicle.

Var fjärde vuxen i USA


- Kännetecknande för syndromet är ett kraftigt midjemått, tillsammans med högt blodtryck och ohälsosamma nivåer av   kolesterol, triglycerider och glukos i blodet.   Och i USA hittas det hos var fjärde vuxen.

Den största genomförda undersökningen någonsin.

- Den nu genomförda undersökningen beskrivs som en av de största i sitt slag. Forskarna sökte just efter en koppling mellan fetma och hjärnfunktioner och hittade den för första gången.
Dessutom hittade man samma koppling med som har ölmage och är tjock.

Tydligt nedsatta hjärnförmågor

- I fem års tid följde forskarna 2 600 människor med en
genomsnittsålder på 74 år.
- Bland dem som led av kraftig övervikt upptäckte man att 26 procent hade tydligt nedsatta hjärnförmågor.
- Hos personer utan övervikt var motsvarande siffra 21 procent.
- Forskarna säger att problemet med metabolt syndrom verkar vara att man oftare drabbas av inflammationer.
– Det visar sig att fettceller inte är så godhjärtade. Det är inte bara så att de tar upp plats.   De orsakar också inflammationer, säger forskarna.

Ingen motion eller löpning  =  Hjärt och kärlsjukdomar

- Hjärt och kärlsjukdomar svarar för nästan hälften av alla dödsfall i Sverige p.g.a. ingen löpning eller motion.
- Hjärt och kärlsjukdomar är en samlingsterm för sjukdomar i hjärta och i blodkärl, som hjärtinfarkt, kärlkramp och en av tre drabbade avlider i sjukhus.
- Hjärtinfarkt inträffar när hjärtats kranskärl täpps igen av kolesterol som lagrats i kärlväggarna.
- Slaganfall, eller stroke, är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och hjärnhinneblödning.
- Det är vår tredje vanligaste dödsorsak och vanligaste orsaken till handikapp.
- Runt 31000 svenskar, lika många män som kvinnor, drabbas varje år.
- Rökning, högt blodtryck, diabetes, förmaksflimmer och brist
på motion & löpning orsakar ett av tre slaganfall om dagen.
- Förhöjda halter av kolesterol (blodfetter) är en viktig riskfaktor.
- Hjärtinfarkt drabbar i första hand personer över 60 år.

Motion, löpning motionerar hjärnan.

- Motion, löpning minskar risken för demens, Regelbunden motion minskar mycket kraftigt risken för demens och alzheimer.

- Vi tror att den fysiska aktiviteten ökar blodflödet och stimulerar det kemiska signalsystemet i hjärnan.
- Motionen aktiverar helt enkelt hjärnan, läkare och forskare vid Karolinska institutet.

- Forskarna intervjuade personerna som har börjat med motion/löpning.
Därefter har gruppen publicerat rön som visat att motion också sänker kolesterolvärde och blodtryck.

- Men nu har alltså turen kommit till effekterna på hjärnan. Resultaten, där forskarna mätt personernas kognitiva förmåga, publiceras i den ansedda brittiska läkartidningen Lancet neurology journal.

- De som i medelåldern motionerat minst två gånger i veckan
löpte 60-70 procents lägre risk att drabbas av alzheimer än de som motionerade mindre än två gånger i veckan.

- Ännu tydligare var effekten på personer som bar på genvarianten ApoE e4, den ärftliga formen av alzheimer. I den gruppen minskade motion risken för utvecklad sjukdom med 70-80 procent.

- Det tar nästan helt bort den genetiska risken.

- Med motion ökar helt enkelt möjligheten att hålla sig både fysiskt och mentalt vital i högre ålder.


Motion / löpning, rullskidor, lika bra som medicin.

- Statens folkhälsoinstitut ger ut ny kunskapsöversikt med den mest samlade bilden om sambandet mellan fyskisk akivitet och hälsa i sverige och metoder för att främja fysiskt akivitet.
- Boken "Folkhälsa och löpning" visar att motion och fysisk akivitet är effektiv i att mildra symtomen hos personer diagnostiserade som svårt, måttligt eller milt deprimerade.
- Flera olika studier har visat att motion/löpning är minst lika effektiv som psykoterapi och andra studier har visat att det är lika effektivt som medicinering vid måttlig depression.
- Boken visar också att löpning/motion i kombination med kostrådgivning många gånger är lika effektiv eller till och med mer effekiv än många så kallade livsstils-mediciner för att minska risken för till exempel hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.
- Det som skrivs i boken är uppseendeväckande. Man skulle kunna tänka sig de rubriker som skulle bli följden av om det kom fram ett läkemedel med motsvarande verkningar.
- En orsak till varför motion/löpning har kommit högt upp agendan är att fetman ökar dramatiskt bland barn och vuxna. Det råder dock en övertro att fetmaproblemet kan lösas med motion/löpning.
- Den ökande konsumtionen av energität mat och dryck, rik på socker och fett kräver mer motion och löpning än vad som går att kombinera med en normal vardag för de flesta.
- Trots det har motion och löpning mångar andra positiva hälso effekter som delvis kan kompensera riskerna med övervikt och fetma.
- Boken visar också att den som är helt stillasittande både i arbetet och på fritiden kan göra stora hälsovinster genom att motionera och springa mer.

- Man kan vinna 20 till 30 år i ökad livslängd på att börja springa 60 minuter varanna dag. Ökad vardags motion som löpning/cykling/rullskidor, promenader är det mesta realistiska sättet för de flesta att nå rekommendationen.
- Samhällsplanerna bör i mycket högre grad än i dag arbeta för att bygga in fysisk akivitet i vardagen.

Ännu fler andledningar att springa.


  • Andningen. Syreupptagningen förbättras. Balans. Regelbunden träning gör det lättare att hitta balans även i andra delar av livet, som sömn, stress och bättre matval.
  • Cirkulationen. Bättre blodcirkulation med ökad blodgenomströmning till musklerna.
  • D-vitamin. Det räcker med en halvtimmes ljus varje dag för att tillgodose kroppens behov av D-vitamin. Det får du på träningspasset.
  • Endorfiner. Utsöndring av kroppens eget “må bra-hormon” gör att du känner dig glad.
  • Frisk luft. Du får uppleva årstidernas variation i skog och mark.
  • Gott humör efter träningspasset. Inget är väl så skönt som att känna sig duktig efter ett hårt intervallpass?
  • Hjärtat. Kroppens viktigaste muskel stärks och pumpförmågan förbättras.
  • Inne. Ja, det är faktiskt på modet att röra på sig, en trend vi hoppas håller i sig!
  • Jämnare humör. Blodsockerfallen blir mer sällsynta, till din partners stora förtjusning.
  • Konditionen blir bättre. Det är en bra investering för ett långt och hälsosamt liv.
  • Låren blir fastare och framför allt starkare.
  • Magen kommer lättare i balans när den får regelbunden motion.
  • Naturligt. Vi är byggda för att röra på oss, inte för att sitta i TV-soffan.
  • Orken blir bättre, både i spåret och uppför trapporna till lägenheten.
  • Pulsen går ner, både arbetspulsen vid träning och vilopulsen i sängen.
  • Träning är faktiskt riktigt roligt, särskilt tillsammans med ett gäng löparkompisar.
  • Ett stilla löppass längs vattnet en tidig vårmorgon, say no more!
  • Gå med i en klubb eller löpargrupp och träffa nya vänner.
  • Trötthet. Javisst, men på ett positivt sätt.
  • Utveckling. Långa löppass ger god tid till att kontemplera och lära känna sig själv som person.
  • Vitalt. Du känner att du lever när du tränar, särskilt uppför den där backen som aldrig vill ta slut.
  • Matsmältningen blir bättre och du behöver inte gå på onödiga toalettbesök lika ofta.
  • Yngre. Otaliga studier visar på att du håller dig ung genom att träna regelbundet.
  • Träningsfrälsta tenderar att strunta i TV-tittande och istället ägna sig åt ”viktigare” saker.
  • Årstiderna. Få kan följa årstidernas skiftning så bra som de som tränar löpning utomhus året om.
  • De som tränar regelbundet har enligt statistiken bättre sexliv än de som inte tränar.
  • Överskott. De flesta som tränar har mer överskottsenergi än andra. Pröva själv och se hur pigg och glad du blir på jobbet efter ett tufft morgonpass!

  •  



    Sidans topp
    Copyright:   ©  1982 - 2016.   Designad och administrerad av:   IFK Borgholm Veteraner  löparklubb.